Därför är Edmanska huset en viktig byggnad

Debattartikel där Tomas Gustavsson byggkonstruktör, reflekterar om Edmanska huset, brutalistisk arkitektur i Lund och om genrens aktualitet i dagens byggande och arkitektur.

  • Edmanska huset ingår i en rad av byggnader som ritats av ”de tre i Lund”. Den präglas av att byggnadsstommen är tydligt redovisad. Det är kraftiga pelare och balkar, med imponerande spännvidd, av limträ som bygger upp rummet. I det inre vilar balkarna på en kraftig stålkonstruktion. Fasaden på framsidan utgörs av lätta glaspartier, utförda på distans utanför den bärande stommen, medan det som upplevs som byggnadens baksida och begränsning utåt bildas av tjocka murar, murade med ett tegel som närmast ger arkaiska associationer. Betong finns närvarande i golv, gradänger och väggar i entrén, där de gjutits mot brädformar, vilket avspeglas i väggytorna. Folkparksbyggnaden är nog den av ”de tre i Lunds” byggnader som är mest renodlat tektonisk, det vill säga präglas av konstruktiv logik, genom att nästan hela byggnadsstommen exponeras. Den är också starkt genomsyrad av ambitionen att låta de ingående materialens egenskaper framträda oförmedlat, vilket för att resultatet ska bli bra förutsätter skickligt hantverk. …
    Läs hela artikeln här: Därför är Edmanska huset en viktig byggnad 2019-03-24.pdf

Kultur- o fritidsnämndens EVP 2020-2022

Satsningar som kultur- och fritidsnämnden kommer att göra de närmaste åren inom tillgänglighetsområdet är bland annat följande.

Förbättra tillgängligheten i det fysiska biblioteket bland annat genom att arbeta med bemötande, teknik samt utformning av tjänster, erbjudande och lokaler. Detta kommer att göras inom ramen för ”Stärkta bibliotek”, vilket är en treårig nationell satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige.
Fortsätta utvecklandet av mer-öppna bibliotek.
Fortsätta arbetet med att nå nya målgrupper utanför de traditionella kultur- och fritidsarenorna genom att utveckla den rörliga uppsökande verksamheten inom både fritid och bibliotek, samt genom att utveckla möjligheterna för spontan idrottsaktiviteter.
Öka antalet aktiviteter kring digital inkludering och medie- och informationskunnighet.
OBS: Inlägget har redigerats eftersom en tidigare skrivning har strukits ur EVP:n enligt nämndsordföranden. Ej korrigerad EVP ligger kvar, byts ut när ny version föreligger.
Läs inläggets kommentar.
Ej korrigerade EVP:n: EVP-skrivelse KoF 2020-2022.pdf
Tj.skrivelse: KU Tjänsteskrivelse 2019-02-05 EVP2020-2022.pd

Insändare Lokaltidningen

Resurshus – inte bidragsfastigheter
av Ann Schlyter (V) ledamot byggnadsnämnden
Foto: Fredrik Magnusson

I Lund är det inte lätt att vara en förening och driva en icke-kommersiell verksamhet. Det finns inga billiga tillgängliga lokaler. Svårt också för utövare av konstnärlig verksamhet som inte alltid är så lönsam. Serviceförvaltningen, som ansvarar för de fastigheter kommunen äger, har av politikerna fått i uppdrag att försöka sälja av de som inte går med vinst.
De lokaler som stadens föreningar får hyra till ett lågt pris har jag hört att man kallar bidragsfastigheter. Civilsamhället bidrar, och förväntas bidra, till kommunen på många olika sätt, men jag misstänker att tanken bakom beteckningen är omvänd – att föreningarna ses som bidragstagare. Men föreningarna är en resurs. De bidrar direkt genom göra staden attraktivare och därmed öka livskvaliteten för kommunens invånare, och de bidrar indirekt genom att minska de kostnader för kommunen som följer av att människor inte mår bra 
http://lund.lokaltidningen.se//2019-03-14/Insändare – Resurshus inte bidragsfastigheter.html